Denna porträtt-CD med musik av Gunnar Valkare (1943) ger en god bild av tonsättarens nuvarande idiom, men lyfter knappast fram hans tidigare förehavanden, förutom att artefakter från dessa möjligen kan spåras här och där i hans tonkonst av idag, men på det sättet förhåller det sig väl för oss alla i våra liv.

Gunnar Valkare har ickedestomindre ett intressant förflutet som bildstormare, kulturgränsöverskridare och gosse Ruda. Han fick t.ex. en gång en beställning på en opera i slutet av sextiotalet, som han kallade "Operan", och vilken drogs in därför att den ansågs vara för kritisk till socialdemokratin och fackföreningsrörelsen. Så fri var kulturen på den tiden i Sverige! Medalj borde han ha, Valkare! Efter detta ägnade sig Valkare åt studieresor till Östafrika och experiment med improvisationsmusik m.m. av utomeuropeiskt slag. Han t.o.m. tillverkade utomeuropeiska instrument, och skrev musik för ovanliga besättningar, som t.ex. cimbalon. Han utvecklade efterhand en egen musikantropologisk teori, som finns utgiven i avhandlingen "Det audiografiska fältet" (1997).

Senare återvände dock Gunnar Valkare till den västerländska konstmusiken, nu sedd ur ett annat personligt perspektiv än tidigare, och det är från det senaste decenniets skapande denna CD hämtat sitt material.
Kammarmusikstycket "Viaggio" bildar en enda sats, men med flera tydliga avdelningar, från inledningens Partenza till det avslutande Arrivo och Epilogo. Musiken skiftar mellan nerv och lugn, och är ett intressant exempel på nutida kammarmusik i sin prydno.

"Världen som bild" har en text av Göran Tunström från 1965. Musiken är abstrakt programmatiskt, om man nu kan uttrycka sig så. Den skildrar diktens korta skeendesekvens i oboens solistiska spel mot kören.
"Passage 3,5" för oboe är ett stycke i en serie solostycken, vilka alla kan länkas samman och spelas i följd.
"Symfoni nr 1" mottogs 1992, vid uruppförandet, som Valkares återkomst till det västerländska tonmåleriet. Verket är skrivet i en sats, vilken dock avslöjar tre sektioner i en snabb-långsam-snabb följd. Påträngande blås och slagverk invaderar en drömsekvens av flimrande tonbilder .
"Scapes" är ett varierat stråkspel i flera små satser, briljant genomfört av Musica Vitæ.
"Funeral Music" skrevs ursprungligen för orgel, men har också bearbetats för stråkar. Denna version för blockflöjter ger stycket en mycket speciell, stillnad och transparent vilande karaktär.

Gunnar Valkare är en mycket intressant tonsättare med en ovanlig musikaliskt-kulturell resa bakom sig, och denna porträtt-CD ger mersmak och bör följas av fler utgåvor med hans musik. Valkares esprit behövs i den svenska konstmusiken. Hans erfarenheter är ovärderliga.

---